Thursday, April 19, 2012

In New York, concrete jungle where dreams are made of.....

Posted on October 21, 2011 at 8:40 AM

Längtan efter USA.

Konstigt hur det är. Jag var i USA först ett år som au pair, 4 år senare var jag där i 7 månader och jobbade. Nu är det snart två år sedan.

Och den där längtan finns där. Konstant. Varje gång jag landar i New York så suger det till i magen ungefär som att komma hem. Fast ändå som att komma bort till en spännande men välbekant plats. Det låter så oerhört löjligt – jag vet. Men det är konstigt vilka band man kan knyta till en plats.

Jag tror alltid att en liten del av mitt hjärta kommer att längta till USA. Fundera på hur det skulle vara att bo där ”på riktigt”, fundera på hur man ska göra för att få sig ett arbetstillstånd. Uttrycket ”det förlovade landet” är inte för inte. Vad är det som lockar så med denna jätte i väst, där samhällsklyftorna är mycket större än här, där man har knappt tre månaders mammaledighet och där största utgiften i statskassan går till det militära? Är det verkligen bättre att bo där än här? Nej – troligen inte. Men det lockar så oerhört. Ibland, till exempel som nu, när Ida är där och ger rapporter om hur hon har det, längtar jag så mycket så jag skulle kunna simma över Atlanten känns det som.

Någon som känner igen sig? Skriv och berätta om er relation till landet i väst http://www.facebook.com/#!/culturalcarese

/Victoria