| Posted on September 19, 2011 at 10:50 AM |
Som en del av er kanske vet, så flyttade jag till Sverige ifrån USA för drygt ett år sen nu. Det är helt sjukt att det har gått ett helt år. Det går så himla fort och så mycket har hänt. Nytt jobb, nya vänner och ett helt nytt land att upptäcka. Jag kommer fortfarande ihåg hösten 2010.. jag hade svårt med språket (jag pratade svenska, men absolut inte flytande), kände ingen och hittade absolut ingenstans i stan. Ni skulle bara se mig nu
En väldigt vanlig fråga som jag får rätt så ofta är vad det svåraste är med att lämna sitt hem. Givetvis så saknar jag kompisar och familjen, men ni kommer aldrig gissa det jag saknar mest... min hund såklart! Det är säkert en del av er som skrattar, kanske skakar på huvudet, men jag vet att ni som har husdjur förstår att det är jättesvårt att lämna dem. Mina föräldrar och kompisar kommer och hälsar på... annars kan jag skypa med dem. Om jag saknar mat så kan jag alltid fixa det själv, be att någon ta med sig när dem hälsar på, eller nu kan man även hitta allt på nätet. Men med hunden är det svårt. Hon kan inte hoppa på planet och att skypa med en golden är inte så lätt som man kan tro. Jag har växt upp med golden retrivers sen jag var fem år gammal. Först hade vi Sandie and sen Maja som nu är sex år gammal. Hon är underbar, alltid glad när man kommer hem, lekfull och bara gosig helt enkelt. Jag gick alltid promenader med henne och älskade att träna henne på olika tricks. Att gå från att ha hund i nästan 20 år till att vara helt utan var så svårt. Jag hade verkligen ingen arning hur jag skulle fixa det när jag flyttade utomlands.
Jag vet att ni som åker som au pair kanske är eller har varit i samma situation som jag. Hur fixar man det? Om ni har några tips så skriv gärna på Facebook så vi kan dela med oss till alla. Jag vet att vi ofta får frågan om man kan ta med sig hunden när man åker som au pair. Tyvärr är inte det möjligt, men har kommer lite tips:
Först och främst, försök att låna en hund. Jag kommer ihåg när jag flyttade in att jag träffade min granne som har två hundar. Jag var på henne på en gång att jag kunde hjälpa till med promenader eller vara hundvakt på helgerna. Jag hade jättetur för familjen hade inget emot att jag ringde på dörren och ville ta kvällspromenad. Har din värdfamilj hund? Ta tillvara på det! Finns det dogwalkers i området? Fråga om du får hänga med en sväng. Jag har en bild på Maja på mitt skrivbord och det vet jag inte helt om jag kan rekommendera. Alla frågar ju vad det är för söt hund man har och då pratar man om henne hela tiden. Desto mer man pratar om henne desto mer saknar man henne. Sista tipset är att jobba som voluntär på helgerna på ett ”Animal Shelter.” Det finns inte rikigt något motsvarande i Sverige, men det är ett hem för hemlösa djur. Även om man bara kan ”donera” sin tid en dag per månaden, så får man verkligen chansen att hjälpa djur i nöd.
http://www.aspca.org/adoption/help-your-local-shelter.aspx
http://www.aspca.org/adoption/shelters/
Nu när jag har bott i Stockholm ett år och är lite mer varm i kläderna så bestämde jag mig faktiskt att det är dags att utöka familjen och falla för frestelsen. I juni kom lilla Boogie hem till mig. Han är super rolig, mycket attityd men älskar alla. Att ha hund är mycket givande och du kommer verkligen få en ny medlem i familjen. Det gäller bara att se till att det är rätt tidpunkt i livet och att man är redo att jobba hårt. Its not a walk in the park, but its worth every minute of it!
//Camilla
