Nothing like family!

Going as an au pair was absolutely one of the best things I ever did - I actually loved it so much I did it twice. The first time around I was just a fresh out of high school, doing something bigger for the first time - and of course all by myself! I was beyond excited and a bit scared at the same time. My parents were a big help and support for me during the application process and I think they actually did a much more than I even realized at that point - I really did learn that once I arrived to the USA!

Being an au pair made me realize how thankful I am for my family and everything that my family has done for me. My mom really had made my life very easy (mainly in a good way) and it was a point of growing up for me. I have to admit, I did not always give the credit my parents would have deserved to my parents - I was too busy exploring the world and being independent!

It has taken me few years to realize that family truly is the best kind of friends and support system you can have around you! Your family is always there for you, they always love and support you. They are also the ones who have been with you all of your life! Remember to appreciate your family and give them the love and support they need - after all, there is nothing like family!

Sometimes you have to be far to notice it. I see my family only few times every year but nothing is better than a quick skype call with some of my family members! I know that they will always be there for you.

February, the Month of LOVE!

When February comes around in the USA it almost feels like stores and restaurants ban all colors except red and pink. The grocery stores display candy in silky papers and shiny heart-shaped balloons. Valentine’s Day can be the best day to really get the courage to ask that special someone out. It could also feel like the longest and most overrated commercialized holiday ever if you do not share the feeling of butterflies in your belly, with all those happy in-love people.I didn’t plan to stop communicating with my crush weeks before Valentine’s Day, but that’s exactly what happened. I thought to myself: I am in the USA only ONE year and I’m going to miss experiencing this day! Just my luck!

Driving in my family’s blue Chevy Suburban that more resembled the size of a small villa by Swedish standards, I dialed my best friend Eric’s number. I had met him through mutual friends. Eric was tall and very American. We had spent a lot of time together and we always had a great time. This day, he had also been stood up by his crush, a girl I’m sure later came to regret that day many times.

I suggested we would grab some food and make a picnic on blankets by the river. This was in no terms a date to either of us but it was clear to all our friends that something was changing. I think it was at that time my feelings about our friendship took a turn into Lovevillage and I was lost.

You never control who you fall in love with and I knew it was a bad idea to start something that would never work since I had to go back to Sweden in 6 months.

Fast forward and 3 months later and we were applying for his visa to move across the world with me. I remember thinking that he would turn in the airplane door when he sees all the snow and feels the cold. Really, who in their right mind would trade the California sun for most-of-the-year-dark Sweden?

That’s right, only someone in love! Now, 5 years later and we love our life together in Sweden, but even if you haven’t found “the one” yet that doesn’t mean Valentine’s Day is not worth celebrating. In fact, I hope my story encourages you to take a chance this year.

Even if you don’t have a date or find the love of your life, make sure you are seeing the love that comes in other forms, such as a host family that will forever be in your life, or the best friend that you found.  You never would have met if it wasn’t for being an au pair.

I can’t help feeling reminded every time the “month of love” comes around that love is everywhere, in everyone and across continents, so open your hearts and take in all red and pink hearts of the world.

Happy Mother's Day!

“A mother is a person who, seeing there are only four pieces of pie for five people, promptly announces she never did care for pie.” — Tenneva Jordan

This coming Sunday Mother’s Day will be celebrated all around the world in several countries. For many of us the older you get, the more you start realizing and appreciating your mom – and also once you move away from your mom, you realize her value more and more! While being an au pair, many of us build a great relationship also with our host moms as well. With Mother’s Day just around the corner, we wanted to dedicate this blog post to wonderful mothers and host mothers that we have and tell why they are the best! I asked a bit around the office what we think, and here are our results – please do not forget to share your own with us as well!

My mom is the best because…

• She always seems to know what I need -  I don’t even have to say anything and she knows 
• Hearing her voice always feels like coming home, no matter where in the world I am
• She is always there for me & everyone else around her
• She is loving, fun, caring and just a wonderful person
• She always want the best for me and my family – and is willing to over & above to make sure we receive it
• She is very patient and never judges anyone
• She is always there to support me, even though, there are many times she might have disagreed from what I think is best. I love my mom!
• She is always there for me!
• She is always very supportive

My host mom is the best because (or maybe even a host grandma!)…

• She took care of me like her real daughter
• She always made sure I felt home, did not feel lost or homesick and she really made me feel like part of the family
• She has a great sense of humor
• During my year as an au pair my host mom really took me in. I have so many laughs and jokes that I still carry with me. She made me feel like I was a family member.
• She is big inspiration for me and wonderful mother!
• She always shows her appericiation for people around her

Let's show some extra love for Mothers all around the world this weekend!

Kärlek har inga avstånd

Alla hjärtans dag är inte bara en dag för par och nya dejter utan en dag då vi ska visa extra kärlek för vänner och de som står en nära.

 

Jag var lycklig lottad och hittade en fantastisk amerikans kille under min tid i USA, när min au pair tid började gå mot sitt slut bestämde han sig att flytta med mig tillbaka till Sverige. Liksom när man söker för att åka till USA (som ni flesta har gjort) vet ni att det är en hög med pappersarbete, detta gäller även för resa till Sverige.

Innan alla papper var klara och flyttlasset packat kom just denna dag, alla hjärtans dag.

När jag nu för en gångs skull hade hittat en pojkvän, kände jag mig lite lurad när jag inte kunde ha en dejt, likt alla romantiska filmer man alltid sett.

Då avståndet inte var det enda hindret för min ”romantiska dejt” utan också tidsskillnaden mellan Sverige och Kalifornien på ungefär 9 timmar fick vi vara kreativa för att dagen ändå skulle bli firad.

Eric (den typiska romantiker) föreslog att vi skulle ha en Skype dejt, tanken var att vi skulle äta samma mat, tända ljus, klä upp oss som om vi var på restaurang, på så vis skulle det kännas som att vi ”nästan” vi var på samma plats.

Det blev en middag med pannkakor, jordgubbar och grädde, något som fungerade både för frukost i Kalifornien och kvällsmat för mig.

 

 

Det finns många typer av dejter och man behöver inte alltid vara i samma rum av den du älskar, för att fira denna dag det viktigaste är att man visa de man tycker kärlek och omtanke.

 

Glad alla hjärtans dag mina vänner.

Valentine’s Day!

Valentinsdag…Alla hjärtans dag…Valentine’s Day - snart är det dags igen!

I många länder firas den 14 februari med hjärtformade ballonger, väldoftande blombuketter, utsmyckade kort och fantastiska mängder choklad - alla uttrycker vi vår kärlek på olika sätt.

   I Sverige tänker vi oss några gelehjärtan, ett dussin röda rosor och möjligtvis en liten puss? Under mitt Au Pair-år fick jag en helt annan bild.

I USA, kan man säga att uppladdningen inför firandet börjar så snart julgranen fällt sina sista barr, och julpyntet åter är nedpackat i den dammiga källaren. Så fort som den glittrande konfettin lagt sig från nyårsfirandet på Times Square och folket vaknar upp till ett nytt år, går affärerna in för den nästkommande högtiden - nämligen Valentine’s Day.

    “I LOVE U”  blir månadens motto, och härligt fluffiga nallebjörnar med tillhörande sockersöta godispåsar skymtas i skolor, likväl som på kontor och samtliga snabbmats-restauranger.

    Då dagen väl är kommen får man känslan av att hela landet flyter på ett glimrande moln utav babyrosa sockervadd, då nära vänner, kollegor, eller till och med busschaufförer glatt önskar “Happy Valentine’s Day”.

Låter det knasigt? Faktum är, att även om det kan tyckas märkligt vid första anblick, är Valentine’s Day det en underbart trevlig dag som värmer upp frostiga februari. Att veta om Valentine’s Day i USA, är att det också är en dag för att fira vänskap. Oavsett om du funnit din Prince Charming eller Sago-prinsessa, så är Valentine’s Day en dag då du kan ge en extra varm kram till en nära vän, eller kanske bara ett härligt “Hej” till personalen på gymmet?

Det här med vänskap på Alla Hjärtans Dag är något jag burit med mig, och något jag tycker fler borde ta efter. Visst - godis och prydliga kort i alla ära, men glöm inte bort att fira dina närmaste med en riktigt bamsekram! 

Happy Valentine’s Day!

Kram

Lovisa

Ett kärt återseende i Boston

En månad innan jul besökte jag ju min värdfamilj i Boston som jag var au pair hos för några år sedan. Det blev ett härligt och kärt återseende och vi spenderade en härlig helg med både shopping, restaurangbesök och promenader. Mellan aktiviteterna med hela familjen ägnade jag mycket tid åt mitt värdbarn. Han passade på att besegra mig i både monopol, "mini- curling" och berätta om Obamas "Obamacare". Ibland glömde jag bort att han faktiskt var samma pojke som jag gick runt och bar på för sju år sedan och som matvägrade och gnällde för att han inte fick nappen. Den smarta, "lillgamla", roliga och kloka ungen var egentligen fortfarande den smarta, "lillgamla, roliga och kloka ungen fast i en större förpackning och på en helt annan nivå. Sen jag var au pair har jag nu varit och hälsat på två gånger, vilket under dessa 6 år inte är särkilt mycket egentligen. Även fast vi inte har setts så mycket så känns det som vi känner varandra väldigt väl när vi väl ses, vilket säkerligen beror på att vi kom varandra väldigt nära under mitt år som au pair, även om vi hade våra duster ibland. Mitt värdbarn kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.