Vart man än befinner sig i Världen finns det
alltid en grym konsert att gå på. I USA var jag på allt från konserter i små
källare till större festivaler med flera band. När jag vidare befann mig i
Thailand var det mer liveband på jazzbarer och nykomlingar på de thailändska
diskona som gällde.
Även här hemma i Sverige befinner jag mig
gärna då och då i ett hav av åskådare. Min absoluta favorit är Håkan Hellström.
Han är någon jag hört att vissa inte tycker om. Vilket självklart inte spelar
mig någon roll. Jag får i alla fall rysningar, hoppar upp och ner som en
sexåring på studsmatta och sjunger med som om att jag står hemma i duschen.
Ikväll är det tid att se och lyssna till en artist som jag inte är allt för
bekant med. Det blir en helkväll med en god vän och kollega med ljuv musik från
Ellie Golding här i Stockholm. Att en av hennes låtar sedan ”är min och min
sambos” kommer förmodligen göra det hela ännu bättre.
Musik över huvud taget, även då det bara är
mina högtalare och jag, är något som jag gärna lägger tid på, egentligen under
alla omständigheter. Om jag är glad så blir jag ännu gladare och känner jag mig
nere kan musiken, gärna tillsammans med en löprunda, vara något som absolut gör
susen.
Vi får helt enkelt se om fredagens konsert lever
upp till den där fantastiska känslan som jag uppenbarligen förväntar mig.
