Utmaningens charm
Man lär så länge man lever heter det väl? Våra liv präglas till stor del av utmaningar som man på något sätt ska hitta lösningar på och ta sig igenom, från att knyta skosnören till att lära sig multiplikationstabellen. Till att spela sin första fotbollsmatch till att ta körkortet.
Varför söker du som au pair? Vanliga svar på frågan är ”för att jag vill utmana mig själv” eller ”jag vill utvecklas som människa”. Båda svaren är befogade och väldigt bra anledningar till att söka sig till au pair yrket. Att ta steget att åka som au pair kommer med stor sannolikhet innnebära en väldigt intensiv period i ditt liv, då utmaningarna kommer upplevas som fler och i många fall större, än vad de kanske gjort hittills. Det du tigare sett som självklarheter och saker som du redan kan och har koll på, kommer att få en ny innebörd och twist. För var dag som går så kommer du ha lärt dig någonting nytt, även om det handlar om den minsta sak som för stunden kan verka oväsentlig, så är du en ny lärdom rikare. Så tänk vad du har i bagaget efter ett helt år!
Det bästa med det här är, att din tid som au pair må vara begränsad, men det du lär dig varar livet ut. Att lära för livet. Det må vara en cliche – men i det här fallet är det mer än så. Jag har i skrivande stund varit hemma i ett års tid, jag har under den här tiden funnit mig i åtskilda situationer då jag kunnat tillämpa lärdomar jag ”fått” som au pair. Det jag framför allt lärt mig, är att våga ta steget. Att våga se tjusningen i utmaningen eller problemet, och att ta sig an den för att sedan kunna se tillbaka och säga ”jag gjorde det”. Många utav er står inför det här steget just nu och jag kan inte annat än att uppmuntra till det.
Efter snart tio veckor på kontoret så ser jag nu tillbaka på en otroligt intensiv och lärorik period. Det har stundvis varit både svårt och skrämmande och det har varken gått felfritt eller smärfritt. Men utan uppförsbackar och skrapsår längs med vägen, hade jag inte lärt mig hälften så mycket som jag har. Så med tre dagar kvar, ser jag tillbaka på dagen då jag kom in till kontoret med hjärtat i halsgropen och frågade snällt om ett sommarjobb, och kan inte annat än med glädje säga ”jag gjorde det”.
Tanken med det här, är att inspirera er som vill men som inte riktigt vågat ta steget ännu. Jag vet hur det känns. När rena tanken av att göra någonting känns så stort och skrämmande att man hellre tar ett steg tillbaka, så att man står med båda fötterna i boet. Men den som aldrig lämnar boet får inte se världen, och ger sig själv aldrig chansen att visa omgivningen vad man har att ge. Så känslan man har efter att ha tagit steget och lämnat boet är, ja, närmast ovärderlig!
Jag vill passa på att tacka för mig, samtidigt som jag vill önska er all lycka till med era framtida au pair äventyr.
Amy
